Jag har alltid haft ett vetenskapligt öga för världen, är utbildad inom bioteknik och mikrobiologi, med ett sinne som söker struktur, fakta och förståelse. Men samtidigt har något annat alltid viskat i bakgrunden. Något uråldrigt, osynligt, något som inte låter sig mätas med instrument men som känns i kroppen.

När mitt kropp och hjärna till sist satte stopp med me/cfs och kronisk värk på grund av en överrörlig kropp, förändrades allt. Jag som alltid varit kapabel, snabb, effektiv blev långsam, skör och trött. Men ur den stillheten växte något nytt. Ett djupare lyssnande. En annan sorts intelligens. Jag började följa de spår som lyste upp en annan väg. Örternas läkande kraft, symboler som talar till det undermedvetna, de osynliga världarna som alltid funnits omkring oss.

Idag lever jag med hel sjukersättning och bidrar bara ideellt med det lilla jag orkar, inom de ramar och begränsningar som finns och som jag lever med. Det jag delar med mig av här under lunamundis namn gör jag av kärlek och inre syfte, inte som ett yrke, utan som en livsväg.

Jag vandrar vägen som magiker, völva och druid. Inte bara i tanken utan i livet. Magi är för mig ett sätt att leva, att lyssna till platsen och tiden, till det som viskar om att formas. Jag tycker om att jobba med att återställa och stärka de osynliga trådarna som förbinder oss till naturen, till andra människor, till det dolda. Att reparera det som gått förlorat och hitta tillbaka till en känsla av mening och sammanhang, att läka splittringen mellan kropp och själ, mellan det vardagliga och det magiska. Att kalla tillbaka kraften.

Min magiska praktik väver samman nordisk och keltisk tradition med insikter från västerländsk esoterism och ritualmagi. Jag har ett särskilt hjärta för att arbeta med elementen, symboler och beskydd.

Jag är också mamma till tre barn och bär med mig erfarenheten av att leva magiskt mitt i vardagen. Att laga middag med vördnad och intention. Att hålla eld i hjärtat även i de mest trötta perioderna. För mig är magin inte något som sker vid sidan av livet, utan i det. Mitt i busshämtningar, gympapåsar, tvätthögar och oändlig kärlek.

Jag möter dig precis där du är, med jord under fötterna och öppet hjärta.